sm302_bust

Sam & Max är mer eller mindre unika i spelbranschen idag. Dels för att Telltale som företag är unikt med sin episodiska spelmodell, men framförallt eftersom de är de enda som vågar göra spel som är roliga. Spelbranschen har utvecklats explosionsartat de senaste tio åren, men någonstans på vägen förlorade vi humorn.

”Sam & Max: Beyond Time and Space” tog den tillbaka en gång för alla. Det var någonstans här som Telltale började kicka upp tempot. De inledde med en episod som handlade om en liten neurotisk jultomte som blir besatt av en ond ande i en efterrätt och skjuter på nissarna med automatvapen. Sedan fortsatte de med att metodiskt beta av hungriga bermudatrianglar, tyska eurotrashvampyrer, zombier som säljer lågprisbredbandsabonnemang, enorma robotar som tolkar Gloria Raynor, en världsomspännande konspiration involverande tidshoppande mariachis och en version av helvetet som ett enormt kontorslandskap där det är måndag hela veckan.

I säsong tre, döpt till ”The Devil’s Playhouse”, fortsätter de spotta ur sig popkulturella referenser i samma halsbrytande tempo. Den här gången är det sci-fi-genren som är föremål för Telltales kreativa fingrar. Säsongen inleds med ”Twilight Zone”-spoofen ”The Penal Zone” som kastar spelaren rakt in i handlingen. En enorm rymdapa är i färd med att riva Jorden bara för att han kan, och Max har på något vis fått psykiska krafter från en övernaturlig leksak. ”It’s a familiar tale: a power mad space gorilla pitted against a canine detective and a sociopathic bunny with psychic powers”, som den Rod Serling-liknande berättaren bryter in för att påpeka. Och det där är ungefär vad du har att vänta dig framöver: sanslösa scenarion fyllda till bredden med referenser till den b-filmskultur som föddes ur femtiotalets kommunistnoja, toppade med en och annan Raymond Chandler-improvisation.

Episoderna är vitt skilda både i form och innehåll, men bit för bit broderar de ut en gemensam story. I det fantastiska ”The Tomb of Sammun-Mak” skickas Sam & Max tillbaka i tiden via en övernaturlig filmprojektor och råkar bli fångade i sina förfäders kroppar under en arkeologisk expedition på väg till Egypten. I ”They Stole Max’s Brain!” stjäler (***spoiler***) någon Max hjärna och Sam tvingas köra runt och pressa stadens skumrask på information. På vägen droppar han fantastiska oneliners omkring sig medan han tolkar Sam Spade. ”Beyond the Alley of the Dolls” inleds med en rekonstruktion av ”Dawn of the Dead” på ett kafé. ”The City That Dares Not Sleep” erbjuder en kreativ omtolkning av ”Godzilla” där ett kaninliknande missfoster börjar trampa sönder New York.

”The Devil’s Playhouse” är årets äventyrsspel. Det är en fantastisk resa genom filmhistorien som befäster Telltales rykte som komiska genier. Humorn är mer än någonsin förr deras kreativa drivkraft. Och Sam & Max har som ett resultat aldrig varit bättre.


Prenumerera på kommentarer Kommentarer | Trackbacks |
Taggad med: , , ,



Kommentarer ( 2 )

Jaha, så det rör sig om en avancerad parodi? För när jag testade demot så kändes det bara kasst och fånigt.

Känns som att det är en serie man får ta tag i från grunden för att komma in i stämningen.

  (Quote)

Voxbrallan den 08 Dec 2010 klockan 00:53

Skriv en kommentar


XHTML: Följande taggar är tillgängliga: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


© Copyright 2013 Blog 'em up .