re5

Det finkänsligt subtila har aldrig varit Capcoms främsta kvalité. Köttbuketter, käftsmällar och stringtrosor har alltid fått förtur gentemot de lite mer raffinerade känsloyttringarna. För många är det charmig kitsch, en tydlig vink tillbaka till en svunnen tid. För andra rör det upp känslor av helt annat slag.

Bakgrunden till rasismdebatten kring Resident Evil 5 har sitt ursprung i et blogginlägg på Black Looks, men fick rejäl fart först när tidigare Newsweek-redaktören N’Gai Croal ifrågasatte en speltrailer (här i en intervju med MTV). Allt fortsatte via ett par utvecklarintervjuer och tog nu senast en avstickare till Videogamer.com, som försökte sig på en debattavslutare när de lånade in antropologen Glenn Bowman från universitetet i Kent.

Efter att själv ha tagit mej ungefär halvvägs in i spelet så finns det naturligtvis mycket kvar att upptäcka och ta i beaktande innan det är rimligt att döma åt ena eller andra hållet, men en sak är säker: Resident Evil 5 dras med en hel del problem. Och inte bara de speltekniska.

Bowman presenterar en teori om hur manusförfattarna för spelet kanske haft en slags ”antikolonial” idé i grunden för berättelsen, där utvecklingsländerna tvingas hantera den rika världens sopor. Jag vill inte avfärda möjligheten (trots att Bowman spelat betydligt mindre än jag). Men det är lättare att läsa Resident Evil 5 som ett utmärkt exempel på det Edward Saïd teoretiserat kring i sina postkoloniala grundskrifter. Saïd beskrev ”Orienten” som en viktig del i skapandet av det västerländska samhället – och inte bara genom de rent materiella tillgångar (förslavad arbetskraft, naturresurser och så vidare) som stormakterna från väst tillskansade sig. Minst lika viktig var skapandet av ”vi” och ”de andra”. Väst skapade sin egen självbild genom att definiera sig mot en skapad bild av ”Orienten”. Väst (”vi”) definierade sig självt som upplyst och tekniskt överlägset genom att måla upp motsatsen (”de andra”) som traditionsbundet och outvecklat. Väst tillskrevs traditionell överlägsna attribut som ”rationellt”, ”aktivt” och ”manlig” samtidigt som Orienten blev den ”känslomässiga”, ”passiva” och ”feminina” motpolen (men där det manliga subjektet blev extremt i sin könsstereotyp).

Para allt det här med den traditionellt kristna missionärstanken om den ”vite mannen” som på uppdrag från Gud ska beskydda, inviga och civilisera (eller för övrigt den amerikanskt utrikespolitiska idén om en proaktiv världspolis) och jämför med bilden Resident Evil 5 målar upp av den afrikanska kontinenten, dess innevånare och den ”internationella” insatsstyrka som anlänt för att stoppa infektionen.

Med det här i bakhuvudet: spelar det någon roll att man pliktskyldigt stoppat in ljushyade människor i folksamlingar som i huvudsak utgörs av mörkhyade, vansinniga monster? Spelar det någon roll att det finns (extremt manliga) svarta soldater som slåss för det ”goda” när det finns infekterade fiender klädda i bastkjolar, trämasker och beväpnade med spjut? Spelar det någon roll att Sheva, den kvinnliga sidekicken, har en afrikansk och en europeisk förälder (eller gör det det hela bara ännu värre?). Räcker det med att, som Bowman säger, låta äventyret utspela sig i Afrika för att problematiken ska försvinna? Eller räcker det med att säga att man är en del av underhållningsindustrin för att avskriva sig allt ansvar?

Och bakom hela den här väldigt komplicerade frågan finns ytterligare en, minst lika aktuell. För om ”rasfrågan” (i sig ett problematiskt begrepp) stötts och blötts en hel del vid det här laget ligger könsproblematiken ostört kvar (den här gången bör väl påpekas, det har ju diskuterats tidigare). Kvinnorna i Resident Evil är antingen sexualiserade eller gjorda till offer. Sheva är en inzoomad urringning, en fullskärmsrumpa och en kvinna som måste slängas över avsatser av Chris – utan att själv kunna (låtas) göra detsamma tillbaka.


Prenumerera på kommentarer Both comments and pings are currently closed. |
Taggad med: ,



Kommentarer ( 11 )

[...] vara fortsatt svårt att verkligen se identifiera, diskutera och hantera de moraliska problem – rasism, sexism, etc. – som de facto finns i spelbranschen idag. Det är helt enkelt för enkelt att [...]

Let’s talk about games, baby « Games & Godis den 17 Mar 2009 klockan 23:41

Jag rekommenderar dig att spana in följande länk.

http://kotaku.com/5168448/shevas-sexy-secret-costume

Jag tar upp det själv i en min egen blogg som publiceras imorgon, fast rätt lättsmält och kortfattat. När man ser det där ses plötsligt Capcom/Resident Evil-utvecklarne synsätt både sexistiskt OCH rasistiskt. När skall den här branschen lära sig? *ruskar på huvudet*

Dogma den 12 Mar 2009 klockan 13:16

Resident Evil 5 var inte precis lätt att betygsätta. Det är så jävla bra och så fruktansvärt provocerande dåligt samtidigt. I slutändan blev jag dock mer arg än glad av att spela det.

Tommy Preger den 12 Mar 2009 klockan 16:10

Gamers går förstås bananas i kommentartråden till min RE5-recension på SvD.se. Det här är en fin:

”Varfor vill du leva?

Om du inte kan recensera objektivt utan att dra upp nagot sa osmakligt som ditt daliga exempel pa att spelet i fraga ar rasistiskt vinklat, sa tycker jag att du skall hoppa fran nagot hogt tak….

For ovrigt, jag var INTE rasist INNAN jag laste din recension, men nu ar jag det, tack sa mycket Sam.”

http://www.svd.se/kulturnoje/spel/nyheter/artikel_2581243.svd

Sam den 12 Mar 2009 klockan 20:22

Ja, jösses. Det är fascinerande att en avvikande, ifrågasättande åsikt kan provocera så många så mycket. Det där var ju på gränsen till hot.

Jimmy Håkansson den 13 Mar 2009 klockan 19:44

Dogma: Tack för länken. Jag borde inte bli förvånad över att dom faktiskt gjort så. Classy som fan.

Tommy: Jag håller med, otroligt svårt.

Sam: Det där är ju helt absurt. Fast efter reaktionerna på din Gears-recension kanske man inte skulle ha förväntat sig något annat…

Michael Gill den 14 Mar 2009 klockan 08:58

Sam, har inte SvD nån kommentarspolicy? Någonstans måste man ju dra gränsen…

Naseer den 15 Mar 2009 klockan 13:48

Det känns fel att fokusera texter på att man råkar befinna sig i Afrika och råkar skjuta på afrikaner som är smittade av ett virus som gör diverse saker med de.

Att kalla RE5 för rasistiskt för att man skjuter afrikaner och man råkar spela som en vit känns mest som ett försök till ”titta på mig!! Uppmärksamma mig!!” vilket inte riktigt är anledningen till varför man läser en recension.

inte för mig, jag vill veta hur spelupplevelsen är, inget mera.

Det känns bara så dumt att blanda in andra saker än det. Om man tänker på vad man dödar för personer/djur/varelser i ett spel känns det för mig som att man är fel ute och spelar fel spel.

Att man som människa har den åsikten att så fort en vit man skjuter en svart så är det rasism känns inte riktigt heller rätt.

Allt jag ser i RE5 är hur två människor försöker att göra två saker:
1: Överleva
2: Förhindra att en epidemi sprider sig.

Det är allt jag ser.

Men jag är väll korkad som inte riktigt ser hur det är rasism i RE5.

Sam: Delvis håller jag med några av de kommentarer du fått. Blanda inte in politik i en recension.

Men de ord som de använder sig utav är inte rätt gjort det heller.

Vilket är ganska lustigt. Det går aldrig att hitta en medelpol utan det måste hela tiden gå till extremvärden. Vilket är synd

edit – glömde en liten snutt som nu finns med. Hoppas jag inte glömde något annat nu.

HB den 15 Mar 2009 klockan 21:10

För mej är spelupplevelsen mer än bara det tekniska, och därför tycker jag det är otroligt relevant att påpeka brister också i – till exempel – berättelsen. Det stör mej i min upplevelse av spelet.

Michael Gill den 15 Mar 2009 klockan 23:58

Jag tycker det är intressant hur spelare och speljournalister nu för tiden ofta argumenterar för spel som konst och kultur. Jag håller med dem. Men när ett spel med ett bildinnehåll som har sådana kulturella och historiska kopplingar gör att man kan prata om rasism och kolonialism och ställa spelet i dålig dager, då kopplar många helt plötsligt bort kontexten och bryr sig hellre om spelmekanik. Som ett slags försvar, som att kritik av ett spel med ogenomtänkt berättelse och bildspråk är kritik av spel på det stora hela. Men i samma andetag tar man ju då också bort allt som kan göra spel till konstnärliga kulturella uttryck. Dessutom missar man poängen och försöker inte ens förstå kritiken, som är väldigt befogad.

J den 18 Mar 2009 klockan 11:49

Jag säger som HB där. Det är förbannat fånigt att sitta och klaga på att man skjuter svarta. So? Viruset har spridit sig över hela välden. Vore det annorlunda om det var två svarta som sköt ned andra svarta? Tror inte det. Det skulle fortfarande ses som något rasistiskt. Att Sheva vore ”liten och klen” har jag inte ens tänkt på, och det gör det ännu mer absurt. Chris är stor som ett hus och Sheva är smidigare. Därför får hon skjuts av Chris över avsatser. Hon hjälper honom på flera ställen i spelet också. Är hon fortfarande utsatt?
Sexism kan man diskutera såklart. Man skulle inte behöva att klä henne avklätt i hennes specialdräkt heller. Skulle spelvärlden vara dominerad av kvinnor skulle det säkert ses åt andra hållet.
Nej, jag köper det inte. För mig är Afrika lite variation och spelet är fantastiskt bra.

Svarta människor spelar de tidigare RE-spelen. Är de rasister för att de skjuter vita?

PimPim den 20 Nov 2009 klockan 02:42

© Copyright 2013 Blog 'em up .