raddox2

I dokumentärfilmen Nerdcore Rising lyckas ett MC Frontalot-fan sammanfatta hela Nerdcore-genren i en kärnfull mening: ”MC Frontalot raps about everything I care about, like Magic the Gathering and internet porn addiction”. Det är lika mycket en beskrivning på vad som skiljer nördrappen från vanlig hiphop som en innehållsföreteckning för hela genren. När en gangsterrappare talar om the game så talar han om det svåra hustlerlivet. När en nerdcore-rappare talar om the game så talar han om sådana som kräver nya direct x-uppdateringar eller en påse konstiga T20-tärningar. Om traditionell hiphop är soundtracket till gatan är nerdcore detsamma till Dreamhack. För några månader sedan träffade jag Sveriges mesta bidrag till genren: Johannes ”Raddox” Dyplin.

– Jag kände att det fanns mycket att säga. Sådant som ingen annan har sagt, säger Johannes Dyplin. Det är tidig sommar och Johannes smuttar kaffe på en av Göteborgs stimmiga uteserveringar.

Sedan Johannes Dyplin började rappa om tv- och datorspel 2004 har han med låtar som Summon Freak och CTRL+Z har Raddox blivit ett hushållsnamn på lan-festivalen Dreamhack.

raddox1

– Det roliga med den här musiken är att det är många som inte fattar någonting. Men de som gör det känner igen sig väldigt mycket.

Genrens största styrka och svaghet är att den är väldigt referenstung. Genom att rappa om
obskyra och nördiga saker som chippade Wii-konsoler, karaktärsklasserna i Diablo och mineralutvinning i Eve Online är det lätt att uppfatta Raddox texter som uteslutande. Känner du däremot igen spelreferenserna och datortermerna blir effekten tvärtom: du känner dig inbjuden till en hemlig klubb. Men det är inte bara igenkänningsfaktorn som har gjort att Raddox musik har nått hem till sin publik, en minst lika viktig anledning är att han alltid gör musikvideor till sina låtar.

– Om du ska slå igenom så måste du ha en video. Det är ett måste för att nå ut till Youtube-generationen som skickar länkar mellan varandra. Jag tror inte att jag hade haft lika många lyssnare om jag inte hade gjort musikvideor till mina låtar.

Trots att hela hiphopkulturen kan relatera till spelmediet är det inte helt lätt att uteslutande rappa om datorspel och komma undan med det – med undantag från den genialiske Philadelphia-rapparen Random. Tv- och datorspel är fortfarande stigmatiserat till den mån att det förvisso är okej att spela dem men inte fullt lika okej att rappa om dem. Som Raddox har Johannes mött på några av dem (”folk tror att jag gör samma slags musik som Basshunter”). En fördom som ibland dyker upp är att nerdcore är rasistiskt eftersom vissa uppfattar det som en ironisering av det hårda livet som hiphop-thug. Men liksom all hiphop handlar även nerdcore om livet – om än sett ur ett helt annat, betydligt nördigare, perspektiv.


Prenumerera på kommentarer Kommentarer | Trackbacks |
Taggad med:



Kommentarer ( 4 )

Det känns som att jag har läst detta tidigare

  (Quote)

PimPim den 25 okt 2010 klockan 17:37

Intressant kanske men knappast bra. Skulle ju inte vilja påstå att någon av dessa herrar är särskilt bra på att hitta varken rytm eller rim och då faller det ganska platt. Men ibland så räcker det med lite ”hellre än bra”, så länge man inte tar sig själv för seriöst

  (Quote)

Oprofessionell den 25 okt 2010 klockan 19:23

PimPim: Det är en rewrite på en gammal Level-artikel. Du har säkert läst den där.

Oprofessionell: Ja, det är ju rolighetsfaktorn som uppväger.

  (Quote)

Jimmy Håkansson den 26 okt 2010 klockan 12:27

Jimmy: Jag tänkte väl det! Trevlig text i vart fall =)

  (Quote)

PimPim den 27 okt 2010 klockan 21:44

Skriv en kommentar


XHTML: Följande taggar är tillgängliga: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


© Copyright 2013 Blog 'em up .