coma

Redan från start vet du att skit inte är vad skit utger sig för att vara.

”Vart har din syster tagit vägen? Jag såg henne senast nere i källaren. Gå och leta upp henne, är du snäll”, säger din farsgubbe. Men känslan av att hon inte är där av egen vilja, att hon blivit fritzlad, är överhängande. Coma är ett indiespel som börjar rakt men skruvar sig hela vägen fram till icke-slutet. Det är som en dröm där saker tappar formen ju mer du iakttar dem. Hela tiden försöker varelserna att fånga din uppmärksamhet (”Kan du inte spela boll med min son istället?”), få dig att göra allt utom att nå ditt mål. Och vilket mål för den delen? Allt du vet är att du inte, under några som helst omständigheter, får ringa på ringklockan.

Coma är indie när det är som mest skruvat surrealistiskt. Vid en första ansats går det nästan att missta spelet för ett vanligt äventyrsspel, några minuter in i dimman inser du att ingenting är vanligt. För det finns varken en början eller slut på det atmosfäriska äventyrsspelet om den lille bläckplumpens sökande efter sin försvunna syster. Det enda svaret på alla olösliga frågor som spelet ställer finns säkert i titeln.

Coma är som en dröm. En dröm som bara flitigt bruk av tunga muskelavslappnande mediciner kan ge upphov till. Spelet börjar tydligt inramat i en värld som går att förstå, men ju längre in du kommer desto svårare och otydligare blir världens konturer. När du närmar dig upplösningen så går det inte längre att skriva under på vad som är riktigt. Och när du väl har nått vägs ände förstår du att ingenting någonsin var på riktigt.

Eller?

Observera: filmen är en walkthrough! Spela Coma istället!


Prenumerera på kommentarer Kommentarer | Trackbacks |
Taggad med:



Kommentarer ( 8 )

Bra inlägg, intressant och framförallt snyggt spel.

  (Quote)

NuYu den 21 okt 2010 klockan 15:02

Intressant spel och bra inlägg! Spelet gav mig vibbar av ”I can hold my breath forever” utan det minst konstiga slutet…

  (Quote)

PimPim den 21 okt 2010 klockan 19:20

Tack. Coma påminner en del om Limbo. Både med bitvis silhuettbaserad grafik och med den förlorade systern. Tar knappt 20 minuter att spela igenom med. Lätt värt.

  (Quote)

Jimmy Håkansson den 21 okt 2010 klockan 20:21

Åh! Helt underbart litet spel. Taqck för tipset! :D

  (Quote)

pixelviking den 22 okt 2010 klockan 15:35

Jag hade också tanke på Limbo ifrån första början. Men det känns ändå som att det inte riktigt blir rätt då det saknar det riktiga djupet och känslan som Limbo har.
Men absolut! De delar vissa saker.

  (Quote)

PimPim den 22 okt 2010 klockan 22:28

Coma är definitivt inte lika genomarbetat som Limbo. Menar bara att den inledande silhuettgrafiken och wo bist mein schwester-storyn är densamma.

  (Quote)

Jimmy Håkansson den 22 okt 2010 klockan 22:50

Yes, jag förstod dig precis :) Jag ville bara framstå som att jag kunde något =P Det är faktiskt synd att de inte arbetat på det mer än vad de gjorde.

  (Quote)

PimPim den 24 okt 2010 klockan 17:07

Alltså börjar vi redan nu hålla tummarna för att spelet vidareutvecklas och släpps på Steam/XBLA/WiiWare/den-där-PS3-grejen likt Super Meat Boy. Jag ser tre timmar av surrealistiskt plattformshoppande med pusselinslag framför mig. Och jag dräglar nästan.

  (Quote)

NuYu den 24 okt 2010 klockan 21:40

Skriv en kommentar


XHTML: Följande taggar är tillgängliga: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


© Copyright 2013 Blog 'em up .