full throttle

En del påstår att Hunter S. Thompson var först med att mynta uttrycket bikerpoesi på femtiotalet. Precis som cowboypoesi är det en romantisk skildring av en livsstil som är unik för den amerikanska arbetarklassen. Det handlar om tunga motorcyklar, långa vägar, vidsträckta landskap,  hög fart och att lösgöra sig från sina osynliga bojor. Det är en form av brytning mot modernismen och urbaniseringen av samhället. Ett sätt att bevara den amerikanska drömmen så som den en gång såg ut, långt innan den blev exploaterad och urvattnad.

Full Throttle är bikerpoesi. Det är också ett av de bästa spel som både Tim Schafer och Lucasarts har gjort.

Det är en roadtale som utspelar sig någonstans i sydvästra USA:s ökendammiga miljöer, i ett tjugo-minuter-in-i-framtiden-scenario där antigravitionella svävarfarkoster har tagit över och i princip förintat bikerkulturen. Vägarna är nästan helt övergivna och traffikeras endast av plundrare och tungt armerade lastbilar.

Musiken spelar en avgörande roll i Full Throttle. Större än i de flesta spel. Jag hittade mitt exemplar av soundtracket häromdagen och har haft svårt att sluta lyssna på det sen dess. Inte för att The Gone Jackals, det kalifornienbaserade garagerockbandet som ligger bakom de flesta låtarna, är särskilt lysande utanför spelets kontext. Men den bästa låten på Full Throttle-soundtracket gjordes heller inte av The Gone Jackals. Den heter Increased Chances och gjordes av den chicagobaserade trion Chitlins, Whiskey & Skirt:

Det är en fullständigt briljant bit spelmusik. Låten sammanfattar Full Throttle perfekt. Den leriga traktorbluesen speglar den utdöende mc-kulturen, den framåtrusande utvecklingen och ovilligheten att förändras. Den använder ett post-apokalyptiskt Amerika som aldrig riktigt fanns som en metafor för utanförskapen som förenar bikergängen.

The population is greatly decreased
And now the odds are greatly increased
That i may someday get a chance
To kiss your lips
I thank the lord each day
For the apocalypse

Folks are mostly disfigured or dead
But, sugar, i wont let it go to my head
My mama’s face has dripped down into the dirt

But i’m still chasin’ chitlins, whiskey and skirt

Det är sådär som Tim Schafers Amerika ser ut. Det är en hyllning till avvikande människor, utdöende kulturer och deras rätt att existera i en värld som accelererar ifrån dem.

Och om du tycker att det låter vagt bekant är det antagligen för att han utforskade precis samma tema ur en annan vinkel i ett av förra årets bästa spel.


Prenumerera på kommentarer Kommentarer | Trackbacks |
Taggad med:



Kommentarer ( 7 )

Stora problemet är att jag då inte har spelat verken Full Throttle eller Brütal Legend än. Damn =/ Men Full Throttle ska vara så förbannat bra, så.

  (Quote)

PimPim den 10 mar 2010 klockan 19:06

Full Throttle funkar helt klart fortfarande, så har du tid över så leta upp scummvm och en skiva!

Musiken hör man i bakgrunden i baren va? Eller var det i en bilradio? Kommer bara ihåg den som något halvtydligt från små högtalare…

  (Quote)

Rikard den 10 mar 2010 klockan 21:32

Hm… spännande sida. Jag får kolla upp hur den fungerar, annars återkommer jag. Man tackar man tackar :)

  (Quote)

PimPim den 10 mar 2010 klockan 23:17

Älskar verkligen Full Throttle, kom ihåg att jag spelade det hos en polare när jag var liten. Vi körde tillsammans och hjälptes åt. Spelade igenom det på senare dar och det äger fortfarande.

  (Quote)

Hagbard den 11 mar 2010 klockan 09:50

Hittade Full Throttle på en loppmarknad för 15:-
Bästa TV-spelsköpet på många år. Håller även med om bästa låten.

  (Quote)

Björn den 12 mar 2010 klockan 08:53

Full Throttle recenserades av TV4-programmet Junior, och jag och mina kompisar föll direkt när Ben tog tag i näsringen på den store bartendern och dunkade ner honom i bardisken i början. Vi skaffade det allihopa, men eftersom vi inte hade lärt oss engelska riktigt tog det över ett år för oss att klara det.
Miljön (grafiken var ju helt underbar, men det är ljudet jag minns bäst i efterhand), motorcyklarna (avgasrören och ljudet) och hur otroligt hård den storhakade Ben var lämnade störst intryck när vi satte smatterband på våra cyklar och startade våra egna bikerklubbar.

  (Quote)

Anton den 13 mar 2010 klockan 09:19

Det är lätt en av de mest stämningshöjande musikstyckena i spelhistorien. Åtminstone för mig. Tack för denna nostalgitripp. Helt underbar låt. Otroligt rolig text.

  (Quote)

Magnus den 22 mar 2010 klockan 13:32

Skriv en kommentar


XHTML: Följande taggar är tillgängliga: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


© Copyright 2013 Blog 'em up .