batman_1

Idag har vi den stora äran att presentera ett nytt inslag här på Blog ’em up: Gästrecensioner! Specialintresserade personer kommer i fortsättningen att bjudas in på mer eller mindre regelbunden basis – för att recensera spel som ligger extra nära deras hjärtefrågor. Först ut är Johan Dohrman, Batman-expert från utmärkta serietidningsbloggen Shazam.

I maj 1939 skapade författaren Bob Kane och illustratören Bill Finger Bruce Wayne, multi-milionären som på kvällarna blev Batman och slogs mot brottsligheten i Gotham City. Batmans debut i Detective Comics #27 är ett stort stycke serietidningshistoria. Sedan dess har Bruce Wayne/Batman slagits mot the Joker, Penguin, Catwoman, Two-Face och alla andra superskurkar som dykt upp under de senaste 70 åren. 70 år är något av ett rekord när det gäller superhjälteserier. Det är egentligen bara Superman som är äldre.  Men i seriekretsar världen runt är det just nu en del upprörda känslor på grund av författaren Grant Morrisons beslut att tidigare i år ta livet av Batman. Att säga att döden är beständig i seriernas värld är dock en riktigt grov underdrift, och de flesta tror att Batman kommer att återuppstå, i någon form ganska, ganska snart.

Men i spelet Batman: Arkham Asylum är den gamla goda ordningen återställd. Batman är återigen Bruce Wayne och måste här tampas med Jokerr som tagit över mentalsjukhuset Arkham Asylum. I Jokerns händer förvandlas Arkham till en dödsfälla för Batman, och sjukhusets personal, när Jokern släpper lös både sina egna underhuggare och allsköns skurkar med ett horn i sidan till Batman. Inte den mest komplicerade storyn direkt, men effektiv, och den lyfts också tack vare ett utmärkt röstskådespel. Framför allt av Mark Hamill (The Joker) och Kevin Conroy (Batman) som är karaktärernas klassiska röster från Batman: The Animated Series.

En sak står i alla fall helt klart för mig redan efter en dryg timmes spelande: Arkham Asylum är klart det bästa TV-spelet efter en serieförlaga, och i och med det också det bästa Batman-spelet som någonsin gjorts. Helt underbart och fullt av kända karaktärer och referenser till serierna för oss Batman-nördar. Dessutom väldigt beroendeframkallande. Ett exempel är de små uppdrag, eller challenges, som man kan låsa upp beroende på hur långt man kommit i spelet och som man kan spela separat. Väldigt roliga och som sagt beroendeframkallande.

Men hur går det då att spela Arkham Asylum? Jo, det går faktiskt riktigt bra. Kontrollerna är riktigt bra och efter ungefär tjugo minuter så har du koll de flesta funktioner och rörelser som Batman kan utföra. Någonting som jag tycker spelutvecklarna har lyckats väldigt bra med är stridssystemet där Batman kan ta sig an ett stort antal skurkar där han så att säga flyter mellan de olika anfallarna, vilket resulterar i riktigt fräna slagsmål. Men när skurkarna får tag i skjutvapen så blir det lite mer komplicerat och Arkham Asylum blir då mer ett smygaspel där det gäller att ta ut dessa vapenbärande skurkar en och en utan att själv bli upptäckt.

Som jag redan sagt så är Batman: Arkham Asylum det just nu bästa spelet efter en serieförlaga, och trots att jag inte spelar så särskilt mycket TV-spel så skulle jag nog vilja utnämna Arkham Asylum till ett av årets bästa spel.

Känner du någon med särskilda förmågor (behöver ej vara superhjälterelaterade) som lämpar sig för att skriva en gästrecension på Blog ’em up (Ett hockeyproffs som ser fram emot NHL 10? En astronaut som gillar The Dig?)? Hör av dej till blogemup [kanelbulle] gmail.com !


Prenumerera på kommentarer Kommentarer | Trackbacks |
Taggad med:



Kommentarer ( 6 )

Vem har gjort bilden?

  (Quote)

Aglet den 22 sep 2009 klockan 19:28

Jag är rätt säker på att det är en Mignola

  (Quote)

Michael Gill den 22 sep 2009 klockan 20:07

Det ser ut lite som Tim Sale (The Long Halloween) annars, med de kantiga formerna och de små ögonen.

  (Quote)

Carl-Johan Johansson den 22 sep 2009 klockan 21:14

Jag letade efter en bild på Mignolas version av de helt makalöst snygga Black and White-statyerna (http://thenoisingmachine.files.wordpress.com/2009/04/review_migbats_3.jpg) och hittade den där istället. Kraftigt beskuren. Här är originalet (http://www.comicartcommunity.com/gallery/data/media/80/mignola_batman_bw.jpg).

Här har du Tim Sales version från samma serie (http://www.dccomics.com/dcdirect/?dcd=3312).

  (Quote)

Michael Gill den 22 sep 2009 klockan 21:59

Pfff. Facts! Facts are meaningless. You could use facts to prove anything that’s even remotely true.

  (Quote)

Carl-Johan Johansson den 23 sep 2009 klockan 03:13

Spelets kontroll är väl egentligen inget speciellt egentligen eftersom att hela konceptet är uppbyggt på rätt lätta grunder. Man går, springer, svingar sig, slåss och integrerar på olika sätt med miljön i form av gadgets och dörröppnande.
Stridssystemet är inte heller något häftigt eftersom att man använder två knappar.
Men, det är lättåtkomlig kontroll som gör att saker flyter förbannat bra utan att det ska vara något konstigt.
Spelets pussel, miljöer/stämning och bossfighter gör spelet till ett av årets bästa spel.

  (Quote)

PimPim den 29 Nov 2009 klockan 22:46

Skriv en kommentar


XHTML: Följande taggar är tillgängliga: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


© Copyright 2013 Blog 'em up .