Okej, jag ska försöka hålla det här kort. ”Det svenska spelundret” och jag har haft en beef i rätt många år nu. Tillsammans med ekonomihistorikern (och gamern) Ulf Sandqvist har jag försökt balansera upp vad som är rätt och… mindre rätt i ett informationskrig där alldeles för stora summor skattemedel (och en del prestige) står på spel. En av många viktiga frågor i sammanhanget är vilken del av mediet som faktiskt behöver stöd – och vad begreppet ”framgång” egentligen innebär. Ekonomiskt stöd vore ju, till exempel, rimligare att kasta på enskilda individer som försöker uttrycka sitt skaparbehov – än på svinstora företag med utländska ägare. Om man vill ha något tillbaka som faktiskt har ett värde för eftervärlden i alla fall.

Det finns naturligtvis en poäng för branschrepresentanter att beskriva den svenska spelindustrin som en slags vinstdrivande ångvält. För den som sitter på sedelbuntarna är det ju lättare att investera i något vars finansiella kugghjul redan snurrar på högvarv. Hellre det än att ge en liten konstnärslön till en hårig stackare som bor i en smutsig etta i en storstadsförort och aldrig kommer skapa några arbetstillfällen. Men det finns nackdelar med att beskriva verkligheten med halvvita lögner. Till exempel så kan det hända att förväntningar trissas upp på sätt som aldrig kan hålla. Det kan, till exempel, börja satsas för hårt på för lösa grunder.

Faktum är ju att den svenska spelindustrin på de flesta håll har det rätt så jävla tärt. Inte ens företag som lyckas bärga en topplisteplats på AppStore är ju garanterade guld och gröna skogar. För ett par år sedan skulle alla ha satellitkontor utomlands och producera två-tre trippel-a-titlar. Samtidigt. Det gick ju som det gick med det. ”Spelundret” gick nästan – med ett par undantag – under. Att en stor majoritet av Sveriges spelföretag numer satsar på nedladdningsbara titlar är inte bara ett tecken på att fysiska lagringsmedier är på väg att dö ut. Det är också ett tecken på att det ur askan reste sig en bransch som luttrats och lärt sig en läxa. Nu köpslår vi inte längre med Hollywood. Nu är det nostalgiskt skimmer, korta utvecklingsperioder och förnyelsebara spelmallar vi jobbar med.

”Renegade Ops” är ett exempel på ett sådant spel, från ett företag som – trots allt – klarade den värsta krisen ganska bra. Renegade Ops är också ett exempel på vilken stilkänsla och vilket kunnande det faktiskt finns i Sverige. Trots lägre lönenivåer och flyende spetskompetens. Det är ett gammalt spelkoncept stöpt i supersnygg ny form, snabbt distribuerat (till nästan alla plattformar) och lättsmält. Traditionell jävla pang-boom-underhållning som aldrig rostar. Särskilt inte när det finns ett fungerande samarbetsläge. När ”Renegade Ops” är som bäst är det som att köra en micro machines-version av en Warthog, beväpnad med en vapenarsenal som Cave skulle vara stolta över. Och så surfar man på chockvågen från en atombomb. Precis som tv-spel kändes när vi var små. Fast i finare kläder.

Just ett år som 2011 är det här förmodligen ett inlägg som ingen riktigt kommer vilja ta på allvar. Dataspelsbranschen lär ju använda årets framgångar – ”Minecraft” och ”Battlefield 3” – som underlag för lobbykampanjer åtminstone ett årtionde framåt. Men istället för att leta sanningen i verklighetens extremer kanske det kan finnas en poäng i att lägga ribban på en rimlig nivå. Det har Avalanche Studios gjort till sin sak. Och ”Renegade Ops” är beviset på att det inte behöver vara en dålig sak.


Prenumerera på kommentarer Kommentarer | Trackbacks |
Taggad med: ,



Kommentarer ( 1 kommentar )

Under ett tag (och det taget är kanske ändå inte över) kändes det som vi de enda nedladdningsbara titlar som släpptes följde i Geometry Wars fotspår, men där det hela tiden bara blev mer generiskt och urvattnat. I år kom dock Renegade Ops, som ser ut att vara av en liknande skola, och det smått fantastiska Scoregasm. Konceptet känns äntligen fräscht, eller åtminstone kul, igen. (Nu har jag i och för sig inte spelat Renegade Ops, men jag litar på ditt omdöme) Och bra inlägg.

  (Quote)

NuYu den 20 Dec 2011 klockan 22:12

Skriv en kommentar


XHTML: Följande taggar är tillgängliga: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


© Copyright 2013 Blog 'em up .